Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hennes guda-ögonpar______
Det blir ditt fel, natur! för skön du henne gjorde.
Nu ner för trappan han dess dyra väsen bår.
Den marmor känsla får, uppå hvars häll hon hvilar,
Själf känslolös och stum — den häpne maken ilar....
Tag än en af skedskyss! gråt! det den sista är.
Elden genom djupet bryter,
Lavan lik, då Etna ryter:
Allt han sköflar, allt förtär.
Håll, Allmakts-gud! ditt värk du svurit hägn;
Vi tillbe dina dolda under;
Men är du mera stor i dunder;
Än i de rika sommarregn?
Förgäfves! — Än en gång mordviggar rasa
Ur blodiga skyar ilande ner.
Hvad är det jag ser?
Emot Spastara? Mot himlens urbild, han kan....
hvilken fasa!
Hvad djärfs du?____mot Spastara våga ...
Förmätne stråle! hvad! du dygden störta vill?
Vet, hennes död kan tvinga oss att fråga,
Månn’ guda nåd och rätt är till?
Nej, håll! tills du den niding finner,
Uppå hvars kala hjässa rinner
Af enkors tåreflod ett svall;
Då med blixt och knall på knall
Ingen puls i hjärtat spara!
Mätta fritt ditt raseri!
Krossa! krossa!......men för Spastara
Häpna, tillbed, flyg förbi!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
