Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som vill se in i skeppets innandöme,
Där kanske många dolda maskar bo.
Dock — når så är, då år det ljuft att veta,
Att domen tillhör först och sist den Gud,
Hvars djupa, evigt gällande försoning
Går som en stor och helig liljeram
Kring gamla testamentets stränga taflor,—
Den Gud, hvars sista ord på korsets eder
Var nåd, — hvars allra sista suck var kärlek.
Oss höfves därröre som bröder vandra
I böner både för och med hvarandra;
Förlåtande, försonande, som han.
Som död och värld och djäfvulöfvervann.
I dag är dödsfest — ynglingarne slå
En härlig blomstergård kring grafveus mörker
Och vilja hämta äfven där en lärdom
Af genomgripande och mäktig sanning
Om lifvets fröjder och om dödens allvar.
De vilja icke döma — dom är Guds —
Ej fåvitskt prisa — pris är äfven dom; —
De vilja endast säga ut ett afsked,
I hvilket både ifr.in när och fjärran
8ig mäktigt blamla många spridda röster
Af evig, oförgätlig tacksamhet
För allt det ädla, du i tysthet gjorde,
För hvarje manligt handslag, som dugaf
En fosterbroder under nöd och sorger.
Det är ej sminkad lögn, om här de vittna.
Som följde dig utur din barndomsvärld,
Hur i din själ gick fram ett mäktigt malmstreck
Af äkta Dalatro och mannaheder;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
