Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stajkarlen.
Från hemmets tomter fjärrao jag vandrar världen kring
Och släpar tungt min nötta staf i handen;
För mig en öcken vorden är jordens vida ring,
För mig ej blommar upp en ros ur sanden.
För mig är mörk den dag, som är, den dag, som komma
skall.
För mig är jorden brännande och himmelen är kall,
Ty ingen vet, hvad fattigmannen lider.
Jag måste bittert gråta, hvar gång jag tänker på
Den dag, då än ett eget hem jag hade;
Då än vid egen härd jag satt och kunde hvila få
Och än på egen bädd hvar kväll mig lade.
Tungt är, när bättre dar man sett uti sin ålders vår,
Att skyla under tiggarns hatt i nöd sitt gråa hår,
När ingen vet, hvad fattigmannen lider.
Du mildaste Gud fader, som är de ringes Gud,
Hur tung du lät på mig din börda falla!
Väl har jag ofta brutit mot dina helga bud,
Men synden är gemensam dock för alla.
Mig syndare från hus och hem, från släkt och barn du
dref;
Den andre sitter än i ro, där han sin synd bedref,
Och ej han vet, hvad fattigmannen lider.
Hvart skall jag taga vägen? Hvart skall jag usle fly?
För hvem skall jag min bittra nöd beklaga?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
