Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kväll på kyrkogården.
glunten: Tror du ej, bror, när den tysta graf ven
Sluter oss i sin kalla famn,
Tadlet skall tröttna och bryta staf ven
Så öfver ditt som Glimtens namn?
magistern: Nej, kära du, det tror jag ej;
Tadlet det tröttnar aldrig, nej.
glunten: Ja, men om ockrå de flesta döm ma
Omildt och hårdt på vår döda mull,
Några för oss skola säkert ömma
Ta’ vårt försvar för vänskaps skull.
magistern: Långt förr än gräs få graf ven gror,
Vännerna glömt oss, heders bror!
glunten: Säg inte så du! Om nu du doge,
Säkert de illa vid sig toge;
De skulle ledas vid fröjd och gamman,
Sörja dig bittert allesamman.
magistern: Ja, gubevar’s! Det nekar jag ej.
Men huru länge? — Var god och säj!
glunten: Du gör dem orätt. Lita på mej,
De skulle länge sörja dej.
magistern: Nej. hör nu på
En teckning utur hvardagslifvet!
Du dör; och då
Berättas det — det är nu gifvet —
Posito så:
Vet ni, att Glunten
Är icke mera? —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>