Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt för stor att ondskan kunde skona,
Segrarn fick till pris en törnekrona,
Och triumfens ekar sig plötsligt byter
Till en tårstänkt, lagerkransad bår.
Folken hejda för en stund sin yra,
Tvftnne världars skalder sl& sin lyra,
Medan sakta flyter
öfver negerns kind en barnslig tår.
O, när våldet räddarns namn förkättrar,
Skaken till hans ära edra fjättrar,
Slafvar! Sådan sorgmusik sig skickar
Vid den store månskovännens grift.
Sörjen, folk! Er alla hotar faran;
Ej blott negerns, mänsklighetens var han,
Och hvart öga blickar
En gång på hans namn i stjärnors skrift.
Fader, ja, som sol ditt namn skall lysa,
Elda modet, då det vill förfrysa,
Och som vårdkas jordens slafvar kalla
Till gemensam kamp mot våldets bud.
Lef, af alla dödar obetvungen,
Lef, af millioners röst lofsjungen,
Ej ditt värk skall falla.
Lef i glädje hos de frias Gud!
Drufva, du skall glöda, till hans ära,
Medan vid hans stora nainn vi svåra
Att åt friheten vår ungdom viga,
Slå vår lyra, hvässa våra stål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
