Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göran Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ney, min son, icke så; til säUlietz paradis ingen
Nåkas i så måtto. Sömn och mus, leekar och löye
Föra tig inte ther in, men ijdkesamt arbet och omak,
Nyktert lefveme, lust til ährligheet, al vare vijsdom,
Leda tig in opå min’, thet är dygdenes stenige foot-spor.
Min väg han är uthi förstone trång, bland stubbar och steenar,
310 Muddig och ojämn, diup och be växt med tistlar och törne,
Bär alt opföre stiält moot våndlige klackar och klyfter
Tils emot ändan, ther tig, tröttan och klifvande, möta
Styrck och tröst; tlie räckia tig hand, the stödia, the lyfta,
In til thés tin foot är fästat och stadder å banen,
Som sedan äfven och god tig förer i salighetz hallar.
Här blijfver omak och arbete lönt, tin möda bekrönes
Med obegripelig hugnad och frögd samt eviga lijsa,
Oförvanskliga nögd och glädie tit hierta belysta.
Då tu finner i högdene nåd och täckelig ynnest,
320 Hoos både qvinnor och män tu fägnas och ähras af allom.
Fröja med hennes son, them fly som paddor och ormar,
Fröja med hennes son, äre farlige, skadlige gäster,
Liufliga träda the til, men svijka med ånger och ymka,
Hälsa med mod och blod, godz, penningar, heder och ähran
Stiäla the sinom värd och drifvan å lykton ur husom.
Armod och håån och spott, ondt sam vet och kräncklige plågor,
Leefva the then, them hyser och then, them främiar och älskar.
Så löna de! Bort, bort med sådana gäster ur huset!
Astrild sägs vara blott och blind, doch snäller och hurtig,
330 Liten af växt, med bloss och pijlar och boga beväpnad,
Snar-fotad och försedd med flychtige gyllende vingar.
Sant äret, han är blott utaf blygd, skam-naken af ähra,
Blind uti vett, men klok och snäll uti lister och arghet,
Liten och lätt utaf dygd, en olyks-fogl af uphof,
Läm honom vingarne, bräck hans boga, giör pijlarne stumpa,
Släck hans fackel och eld med arbet och ährligit upsåt.
Fly och fächt’ icke minder å rygg, som tartarernas sed är,
Drijf bort Lätti a, så trijfs icke Kättia, så svinner ock Flättia.
Ruus kör härut med tummel och suus och hans yrene sälskap,
340 Dy ther Ruus holler hus, ther dvals icke vijsdom och frode.
Ingen dygd uprinner och groor vid vijn och i glasom.
Vijsdomen hafver sin vist i dy torra; så säya the gamble.
Dageligt öfverflöd uti mat och i dryck liöfver ingom
Vijsan man; fömuftenes anda thet dämpar och qväfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
