Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göran Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man medh rösten och röstens margfaldige bögiande,
lämpande och länckiande beteknar, och et mål gifver å sijne
tanckars obegrijpeligheet. Målet och bokstafven betiäne
både et ämbete: thet ene bär ärende til örona, thet andre til
ögonen, äro ädle bodhbärare och therföre väl värde, at man
något opå them vänder, at man lärer rätt känna them,
torfflteliga nyttia them, och at man them med behörlige
an-född-beqvämlige färgor och yrcke, kläder och pryder, så
frampt någor aff them önskar hafva gagn tillijka och ähra.
Hvaruthaff iagh, för min deel bevekt ^ gärna hafver velat
aifknäppa någre stunder, ther iagh hafver kunnat, til at
använda opå vårt käre fäderneslandz, thet svenske
tungomålet, förmenandes thet vara så höghtarfveligt, som lära
frantzösk eller italiansk, hvilke ock hafva sin store prydna
och nytta medh sigh; allenast at man icke högre håller
een smyckiat tärna, än fruen obörstad och ofleetad. Thetta
iagh säger therföre at iagh veet, vårt måål aff oss sielfvom
inföddom vanvyrdas och förachtas för dess släthet och
fattigdoms skull (så säye vij). Theremot åjre vij och göre
stoor höghtijd aff frantzösk, spansk och italiansk, lijka som
rijke aff myckla ord och ordaägendomar, härlige af prång,
glimmande aff fagerlek och flödande aff sucker och sötma.
Ach, huru går thet så, huru kommer thet til, at tu,
ähr-lige, gamble obefläckiade götha-matrona, som hafver giort
alle thesse unge damer rijke, nu sielfver äst så fattigh
vorden? Aldren gör myckit, sij vyrdning gör ock myckit, men
mäst gör thet, at the skeenfagre, them tu medh din
prydna prydt hafver, locka och späna tigh tijne egne barn ifrå;
the som något skulle draga tilsaman til at kläda och
smyc-kia tigh medh, thet vända the til dijne fostrur och
amba-tar. Doch skeer tigh then miskun, at när armoden
blif-ver alt för tiock at thet brister och blijker, så taga the aff
sijne amier til låns et plagg och skyla ther medh thijn blygsl.
Men huru väl thet ståår och tämer een til ålders kommen
alvarsam fru, som kläder sigh effter gamble drächten, at
hon behänger sigh här medh et och ther med annat,
sönderhackat, fransat, krusat, gullbrämat, alla-modisk plagg,
thet see och lee vij åt alle dagar. Ändoch iagh för min
person hafver dragit billig medhömkan däröfver, och låtet
migh gå til hierta huru then högh-vyrdelige matrona knnde
komma til och hållas vidh sijn ährlige skrndh igen,
hafver därf öre begifvit migh i hennes fatebur, igenomletat hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
