Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55.
Hvad ureprung hafva doch dhe suckar, som iagh hörer,
Hälst när iagh hoos digh är, min hiertans enda tröst,
Hvij seer iagh lyfftas up så offta dijna bröst,
Nu medan ingen sorg, som iagh aff veet, dhem rörer,
Hvad är dhet tör ett qval, din ungdombs lust förstörer?
Jagh kunde spöria dhet, om iagh doch hör din röst,
Kanske du vorde och då dher uthaff förlöst.
Ar icke iagh, som digh i sådan ängzlan förer?
At iagh digh älskar, thet du är så viss uppå,
Kan inthet qvälia digh, om iagh dhet icke giorde,
Dhet mindre qvälia kan, een annan är dhet då,
Om du dhet och så vist för migh bekännat torde!
Ëhvad dhet är, din sorg är min, och suckar dijna
Dhe hafva dragit fram än många flera mijna.
56.
0 sömpn, dhe sorgees tröst, dhe olyksames lijsa,
Dhen möike nattens vän, dhe tröttas enda roo,
Arbetarenas löön, nyttigste ting i boo,
Ögonens läkedom, digh måste alla prijsa;
Dy ähre uthan digh fåkunnige dhe vijsa,
Och svage starke män, dy inthet kan man troo
På jorden uthan digh här trijfvas väl och groo,
Om icke du oss vil bevägen digh beviisa.
Kan du, o söte sömpn, uphålla tanckars lopp,
Sluth mine ögon til och hvijla tröttan kropp!
’ Digh liufligaete sömpn iagh Önskar nu allena,
Alt annat lyckan må aff mitt begär förmena,
Kom och invefva alt medh digh i glömskan din!
Fast än iagh sofver, så är Venerid doch min.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
