Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65.
Gor här en ända på, at min eld måtte släckias,
När iagh nu inthet längre mehr uthärda kan!
En gudh här skulle sielf, hvadh mehr een dödligh man,
Aif sådan långsam brand och lågande förskräckiae.
Hvad, skal iagh aif min roo så idkeligh upväckias?
Hålt up och skona nu, tänd ingen ny eld an,
Så mycket mehr än dhen, som förra åhren bran,
Lätt honom slockna uth; kärlek dhet må digh täckias!
Hvad är mehr brinna affV Så lätt dher blifva vidh,
Och eflter krigh giff dhem, som dhet behöfva, fridh!
Du, som tilforne sedh at flyttia kring och vandra,
Nu lempna migh och flytt’ een gång och så til andra.
När alle andra ting här hafva theras ända,
Så vänd och du igen altijdh ny eld at tända!
66.
Jagh bran hvad dhet iagh såg och när iagh henne hörde,
Jagh bran och, när iagh först henne i handen togh,
Och mera, när iagh sågh at hon så kärligt logh,
Och ännu mehr, när hon migh i sin kammar förde,
Då blefv’ all sinnen medli hierta och modh förstörde;
Hvadh halp dhet at iagh migh än likväl undan drogh,
När iagh migh vunnen sågh och kände hafva nogh.
Förgäfves alt dhen tijdh kärleek dhet dref och körde,
Medh ögon, händer, mund, medh upsyn, handtagh, fång,
Medh seder, medh gestalt, medh sittiaude, medh gång
Uptände lian dhen eld, som iagh i hvar lem finner,
At iagh i flamman står och heel och hållen brinner,
Min ögon, hierta, bröst, min hela kropp är tänd,
1 Ivars lijke näppligh var i förra tijder känd.
1: 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
