Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85.
Mitt i en trägård står dhet bärget, iagh förärte
Dhe mör, som hafva bodt på bärget Helicon;
Så frampt the til dhen sång, migli dichtar Venus son
Min nymphe til beröm, sin nåd och hielp beskärte.
Om dhe migh hennes roos tilbörligt siunga lärte,
Jagh gofv’ och gården méd til bruka som ett låån,
Men inthet äga då dhe vore dher ifrån,
Igenom andra dhe at brukan ey begärte;
Dhen gården lustigh är för alla i hela nägden,
Och prydnan dher uthi är vackra bärget rundt,
På berget inthet sees så prydeligt aff lägden,
Som Venerid när hon är aff kärleek migh dher undt;
Seer henne sielf’, i möör, i nye systrar vijee,
At i til hennes prijs migh edre konster vijee.
86.
Dhen du medh längtan stoor har måst så länge bijda,
Dhen inthet viste för hvadh kärleek har lör macht,
Hon är nu, om du tror, och kärleek underlagt,
Hon, vänder til digh nu dhe sina ögon blijda,
Om dhen du förr har drömt sigh läggia vidh din sijda,
Hon drömmer nu om digh dhet samm’ aff samma krafft
Digh för sin vällust all hon håller i samma acht,
Så kan sigh lyckan snart, vil kärleek, vända och vrijda;
#
Som snara foglen går igenom lufiten tunna,
Nu fram, nu samma vägh, som blixt tilbaka igen,
Som snälla hiortar up och noder springa kunna
På bergen dijt, dher dhe begynte komma än.
Alt eå är lyckans läpp i verlden aff och an;
Dhen éom aff samma kön och sinne vara kan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
