- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 1. G. Stjernhjelm, G. Rosenhane och J. Columbus /
297

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När iagh veet många dölia
Then prijss, migh ärnad är,
Medh mörker öfverhölia
Mång skriffiter här och ther.
Jagh veet arbeten liggia
Som intet komma fram,
Ehvem them ville uthtiggia,
Aff fruchtan för then skam,
För min skuld blir them gifvin.
Svenskt godz thet gäller minst,
Fins book på utländsk skrifvin,
Är där på större vinst.

Men intet skal then ena
Ovidius dyrkas så,

Rätt som han vore allena
Then unge läsa må.

Ey Seneca berömas
För sijn sångfulle skriflt,

Ey heller Plautus dömas
Ensam i lustigh dicht.

Jagh kan en gång upväckia
Then uthi orden all,

Jagh nogsampt vil uptäckia,
Hvad han framföra skal.

Fast nu sigh ingen drijstar
Til göra något proff,

Är intet thet them brister
The ord them görs behoff.
Om judarnas bedriffter
Och alt thet them är händt,
Medh the chaldeers skriffter,
På svenskan finnes vändt.
Gudz lagh och christi vilia
Förstås aff mine ord,

At ingen kan åthskillia,

Hvar hon är bättre spord.
Om Christoffer och flera
The hade nogh aff migh,
När the til at förmehra
Svensk lagh, beflijta sijgh,
Hvij skulle iagh tå inte
Nu så väl räckia til?

Är thet som iagh ey hinte
At man migh omgå vill?

Ney, ney, men the försväria
Förthenskuld mitt försvar,
Migh ingen först vil väria
Och göras uppenhar.

Således intet hände
Uthi the grekers land.

Hvem språket ther ey kände
Gick honom så i hand,

At han hölts för ett under
Ehvart han gick omkring,
Besågs ther alle stunder
Som en ny sälsam ting.

Then som koos them var främa
Man för barbarer hölt,

Ther måste han sigh skäma
För thet han intet völt.

Vijs hölts then intet vara,
Som hade ey greska lärt,

Och intet galt försvara
Thet mål, han hade kärt.
Han måste straxt för andra
(Och fick napt see sigh om)
Sin drächt lijk medh the andra,
I staden tijt han kom.

På thetta sätt föröktes
The grekers rnacht och flor,
Ifrån alt folck tijt söktes,
Som til en marcknad stor,

At goda seder lära
Och känna theras taal.

Then ort hölts rätt i ähra
Ther dygden hon var faal.

I Rom gick sammalunda
Och effter samma art,

Som theras macht tilstunda,
Bleff språket reent och klart.
När thet sin vördning miste,
Snart väldet och försvan,

Så at uppå thet sidste
Mail inthetere fann.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:09:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/1/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free