Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Rosenhane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I medier tijdh migh häriér
En thär, tlien andra här,
At iagh, när livar sigh varier,
Hoos både plågad är.
Så myckit ondt migh mötte,
Så olycksam iagh var,
Så mången migh anstötte ■
Och på migh händer bar.
Min tröst är thet allena,
Ehuru iagh var trängd
Bland andre språk orena
Står iagh nu oförmängd.
Ty hvarken Ninus räckte
Sitt regemente hijt, ]
Ey heller Cyrus sträckte j
Til mitt folck sitt gebijt. j
När Alexander lade I
All rijke under sitt, |
Han intet vunnit hade i
Moot thetta folcket mitt.
Och Cæsar näpligh hinner |
In til thet’ svenska haff,
Sitt väldes gräntz thär finner
Och moste draga aff. I
Jagh komi, iagh sågh, han sade,!
Men intet mehr: iagh vann. |
Hans ståltheet nederlade i
Thet motstånd han här fann. !
Än finnes Danmarcks krona |
Förd vara til Wien,
Aff them som intet skoona
The språk, man håller reen;
Och flere grannar mijna j
Betvungne aff uthländsk macht,!
Som såge språken sijna i
I största villan bracht.
Thet må iagh intet klaga
At medh utlirustad häär,
Ovänner mijna draga
Emoot migh, hvar iagh är; j
Thet skulle intet lijda |
The mijne kämpars modh,
Beredde för migh strijda
Och våga lijff och blodh.
Ney, thet skal aldrigh finnas
At iagh i ypet fält
Aff någon skulle vinnas
Som sigh har moot migh stält.
Med hemligh krijgh iagh plågas,
Medh list och medh försåtli
Om en gång något vågas,
Så skildes vij snart åth.
The låta see sigh vänner,
The som migli hata mäst,
At then, som them ey känner,
Han troor them äldrabäst.
Hvem skulle migh försvara
För falskheetz stora macht?
All ting är samma fahra
I värden underlagdt.
En ovän uppenbarligh
Then hatar man igän,
Men then är mehra fahrligh
Som synes vara vän.
The fremmande hijt komma
Från andre land til boo,
Här synes oss så fromma,
At man them mehr skal troo.
Hvad uthan migh befinnes
I sanning intet är,
Aff nöden thet påminnes
Igenom mitt besvär.
Hvad oss Vulff Gyler tiente,
Hvad Bernhard Melen var,
Then som man här förlänte
Vårt Calmar i försvar,
Conrad von Phy och flera,
Them man sigh litte til,
Jagh nu medh sådant mehra,
Upräkna intet vil.
Här effter vij förmoda
Mehr trooheet finnas skal
Aff the uthländske goda,
Som sättias här til kall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
