Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Columbus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ferreus et Libyca crudelior ille leæna est,
Sævius et foeta tigride pectus habet,
Cui gemitus nulli tam tristi in funere surgunt,
Gutta nec e siccis labitur ulla genis.
O värld, o flärd! hvem är som här kan säker vara?
När man i godan roo tycks liafva ingen fara;
När man sig trygger mäst och synes lefva bäst,
Då är oss offta näst en oförmodlig gäst;
En svår, en faaslig gäst, som snart vår frögd förstörer,
Den intet dröia vill och inga böner hörer
Vår idkan, mod och hopp han hastigt slår omkull;
Alt hvälfver om så fort, och stannar sidst i mulL
Hvem skulle hafva trodt, at den i önsklig frode
Och i alt godt var stark, vår vän och broder gode,
Skull’ lefva här så kort, så snart skull ryckas bort?
Så snart thet nu är spordt, så snart thet för var giordt.
Den sorg är mächta svår, som så en öfverilar,
Ens hiärta brista må, som det af hvasse pijlar
Beskutet vore flux. Thet man ey fruchtat har,
Bedröfvar oss med macht och ingen sveda spar.
Doch gifvom oss till frids, hvad kan oss sorgen båta?
Han är doch hädanskild. Ey hiälper myckit gråta.
Han på sin rätta väg i gudligt upsåt var,
DerfÖr han visserlig en salig ända har.
Ibland Guds helgon mång’ i hvijtan skrud han finnes.
Â11 sorg, all ängslighet han nu ey mera minnes.
Till Gud är han nu bögd, och altså nog uphögd;
Bäst med sitt tillstånd nögd, i outsäjlig frögd.
Scr. Holmiae
occupatissimus
J. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
