Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germund Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
7.
Öfver krååkan som ligger utb giökens ungar emot een hanrey och boorkar.
Som giöken sina ägg i kräkans näste kläcker,
Ocb kråkan dhem så vähl som sina seen betäcker Och bielper ungen fram ur dess oäckta skabl,
Dbe äcbta till stor last, då giöken der åtb gabt;
Så går digh, Dådendypp, som andras barn skall nära,
Att fadren leer der åth, att dn har slijk vanähra;
Men begge märkas I för elakt ökiendt stöök:
En skamfladt krååka du, och han een butlöss giöök.
8.
Öfver een vijpa ocb bögfärdh medh dheras sluth.
Dhen minsta vijpa vill dett största fält försvara,
Fast ey een tufva svagh deraf bör hennes vara;
Så är inbillning man, stort modh och lijten macht Högfärd och girigheet digh slutligt till föracht.
När vijpau yppast yfs, så får hon knäpp i nacken,
När hon skall alt ta inn, så trillar hon i backen.
Så går dett digh ocb mest, den stålta verldens giåek, När du yfs öfver alt, så blir du jordens träck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
