Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesper Svedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, beklagar han såsom förspilda. Fadern lät honom
derföre 1669 fara till Lund, der han egde en slägting i
professorn i orientaliska språken M. P. Holm. Denne var
en rättskaffens man, och under hans ledning och dagliga
umgänge gjorde han desto snabbare framsteg. Äfven den
lärde Pufendorff, hvars förtroliga umgänge han fick åtnjuta,
hade ett afgjordt inflytande på hans vetenskapliga
utbildning, äfven som på hela hans lif för öfrigt. De friare
åsigter af lifvet, han vunnit efter ankomsten hit, beskrifver
fian sålunda: ”Då jag kom till Upsala, gick jag med blå
strumpor och svenska läderskor, och med en simpel blå
kappa. Jag dristade mig aldrig längre fram i kyrkan, utan
stod vid funten närmast bak vid karlbänkarne; men i Lund
blef jag verldsligare. Jag lade mig till en lång svart
peruk — svart och lång var jag sjelf, — derhos en lång
svart surtout och framför allt ett axelskärp, som verldslige
då brukade. Mig tycktes ingen vara min like: alla skulle
gå ur vägen för mig och taga djupt af hatten för mig.” Ar
1674 återvände han till Upsala och anmälde sig för
erhållande af ett theologiskt stipendium hos då varande decanus,
theologie professorn M. Brunner, hvilken fixerade honom
skarpt och, förvånad Öfver Lundska studentdrägten, sporde
honom, om han skulle bli prest, som var klädd så
verlds-ligt och i hofmannakläder. Svedberg gick hem, sålde de
anstötliga klädespersedlarna och köpte sig en simpel
svartgrå kappa. Två år senare tog Brunner Svedberg i sitt
hus såsom lärare för sin son Sebastian* ”1 detta hus” —
berättar han sjelf — ”lärde jag mycket godt med
afseen-de på såväl seder som lärdom, framför allt att föra ett
gudfruktigt, ärbart och allvarligt lefverne; ty han sjelf var
en andelig menniska i sitt hus som i sitt umgänge, sina
kläder och hela sitt väsende.” I Brunners
prebendepasto-rat, Danmark, fick han äfven tillfälle att öfva sig i
predikande, och efter dennes död 1679 fortfor han att under
de tre nådåren predika för nämnda församling. Ar 16^2
aflade han med hedrande vitsord filosofie kandidat-examen
och mottog vid påföljande promotion lagerkransen.
Följande år invigdes han i prestämbetet och kallades till
pastor vid lifregimentet till häst efter magister Isogæus.
Med kunglig tillåtelse företog han 1684 en utländsk
resa. Han besökte då först England, der det kyrkliga
lifvet och i synnerhet den helgd, hvarmed sabbaten firades,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
