Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Törnevall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hno länge stocklater vill sofva på bädden,
Han lijten maat fånger att äta för näbben,
Vill tu (ig ey röra ocb vara ey fijken,
I sängen tig sträckta till sool skijn på spijkenf
Tå svarar en regel, sann är hon och hårder,
Att herresöropn gifver en stackot dagvårder1
Och annat ondt mera, som iag vill tig säija,
Tomt vist-huus och kiällar och rådvill bunsdeija,
Skamflater hon blifver och måst sig förfära,
När som hon för gästen baar intet frambära.
Välkommen som vargen gäst kommer till gåhl,
När hustrun ey hafver att koka ett måbl,
Bandhunden är svulten, slår rumpan diupt neder,
Når gästen ingånger, skällY intet ther veder,
Thet första välkomme, slem stanck utbi näsa,
Får han inom dören, ey öhlet mon fräsa
I kanna för honom, ey bränvijn i .skålen,
Båd’ hungrig och torstig går han uthaf gålen,
GroP paltor för kläder och katta för glöden,
För fogol suur strömming och såda för bröden,
Ther till vatn-bullen för öhlet thet bästa.
Hey, ther är vist skampert rätt länge att gästa!
Dråpsmäll uthi stufvan thet smicker och smackar,
I hvarie vrå höres att sådant godt snackar,
Öhltunnan i kiällar hon klingar ocb siunger,
Tom kanna moot törsten, tomt bord emot hnnger.
Alt thetta mon lättia tig visserlig skänkia,
Thet som tu nu måste föruth väl betänkia.
När vintren påtränger haar lättia ey kläder,
lag huttrar, hon säger, i tåcket kålt väder,
I stufvan snön ybrer och barnen balfnakna
The sittia kring spisslen dock värmen the sakna,
lag haar ey en barker på stnfvan att breda,
Thet måtte och vara en tramens oreda,
Att vägen är långer åth skogen att ränna,
Ocb veden hemskaffa i stufvan att bränna,
lag baldre nedrijfver kring ängiar och haga,
Th»t är nu fast gijnar att sådant tiltaga.
Båd’ grin och grinstolpe, thet går aa alt mäd,
Atb åhre iag hinner väl rätta up täd,
lag tager hvad bo red’ i huset mon stå,
Att iag nu tbes snarar ett elda-kofcl må fa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
