- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 15. J. Swedberg, H. Ausius, A. Amnelius, N. Tiällman, J. Schmedeman, P. Törnevall och C. Eldh /
308

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När hon pä jorden steg ifrån sin fase* v rå,

Begynte jorden sieif inunder tyngden mattas,

Men afvand, bvar hon såg ej något nyttigt fattas,

Til kiällor bruste der dess ögon bägge två.

Så snart hon någon såg af kiärlek sig förlusta,

Begynte hon förgifft af harm och vrede pusta.

Ja när bon något par i vettig sämja såg,

Så gned bon ängsle-full de jorde-svarta händer
Och gnista hårdt ihop med etter-smorda tänder
Att yttra hvad affect i smittat bierta låg.

Hon gren Och gret af harm, som skull’ hon helt försänktas,
Och biertats grufve-eld i afgrunds floden dränk ias.

Fi/U Oförsichtighet på ena sidan lopp,

På andra sidan låg fru Lattia sig att sträckia.
Lättsinnighet, som plär för banden foten räckia,

Sin hals, sin arm och barm med vilja täckte opp
Och stod så nyt i mund, som skull hon blifva kyster,
Men Obehaglighet var dess förbundne syster.

Der var ock Säkerhet, som vet af ingen hämnd,
Förn dundrets hårda dön i höga luften brakar,

Ocb Otrohet, som hälst förbudna rätter smakar,

Blef utaf detta lag ui^d nöje sedd ocb nämnd.

Fru Prächtighet, den sig af guld och glitter gläder,
Stodtöfver ståndet klädd i alt för granna kläder.

Äu var en rolig fru, den jag ej nämna vet,

Sin ena öpna hand hon bak om ryggen stinger,

Den andra håller fram och ser igenom fioger,

Giör mången mycket godt ocb mången stor förtret,
Hon helt ostadig är och bytes efter tider,

I bland för mycket sträng, i bland för mycket blider.

Dem såg jag all* i hop och mycket flera än,

Men, som de alla samt i kulan voro stängde,

Ej någon kiänd person, som sig i sällskap mängde,

Eli gaf sig villigt ut för .någon deras vän,

Ty vill jag giärna tro, att ingen desse följer,

EH ock den sådant giör sig mycket väl fördöljer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/15/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free