Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.
A.rtstodexzms.
Så framt en cronas tyngd så vål som hennes pracbt
Af slikom togs i acht, som henne effterstreta,
Så skulle, tro mig fritt, bon ey så mången reta,
Att, såsom ofila skier, igenom list och macbt
Sig välla henne til; man toge sig i acht
For att en sådan tyngd så ifrigt effterleta.
Ty hvem som härska vill, han bör för annat veta
Sig stå för landzens väl och trefnad uppå vacht.
Han offta sömnelos sin’ nätter bringar til,
Då andra uti roo den liufve sömnen smaka;
Han hvad förflutit är i minnet drar tilbaka
Och räcknar tidigt ut hvad effter bända vill.
Hans hjerta offta är så godt som spändt i klåfva
Han sörjer som en fahr då, när de andra såfva.
7.
Galypso.
Här vill en vällust sig med lyckans larf bestnycka,
Och sprider välldigt ut sit såckrade lorgiflt,
Att vid begynnelsen förqväfva dygdens drifft,
Och dygderoteu platt uhr hela hjertat rycka;
Där doch allena dygd oss gier den rätta lycka,
En stadig sinnesro, godt samvetz föreskrifft,
Som giör at väl til modz man påckar dööd och grifft,
Och kan i mot och med sig lika lycklig tycka.
ø
Det är en lycka ju at frij för lyckans våld,
Betienas väl utaf hvad godt af lyckpn möter.
Och modigt ta* emot des aldravärsta stöter,
Igenom dygdens skiöld, godt samvets förbehåld;
Men vällust stadigt gier et samvet hvilket aggar,
Och giör i rosors stad de b vassa törnetaggar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
