Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner von Rosenfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13.
Ty ban barmhertig ar ocb lånar tben som trånger,
Så Gods välsignelse ved bans vålgierning bånger,
Dérföre’ lemna af ded onda ocb gior gå tt,
Så skall till evig tijd Oods nåd tig föllia åtb.
14.
Dy Gud bar ratten kår, ocb tbem som dervid blifva,
The trogna beliga vill han ey öfvergifva,
Han skall bevara tbem, som ålska lag ocb rått,
Tbe ogodacbtiga fbrgior ban alla slätt.
15.
Han gier ett evigt arf de sine at besittia,
Tbem som i deras gång tben råtta vågen bitta,
Ocb tabla vijsliga, Ood dommer intet så*
Som de ogodliga tbem frommom borda på.
16.
Forbijda herren Ood ocb bolt tig på bans vågar,
Han skal! ophoija tig, så att to landet åger,
To skalt med lost få see, hvad åodalycbt de få.
Som byggia på dit fall ocb effter lijfvet stå.
17.
Jag bafver seet ocb spoort een ogodacbtig grönska,
Lijksom ett laorbårtrå, alt gick som ban vill önska,
Men sij iag gick derom, iag fråga hver ban var,
Hana vålde var sin kos, ban var ey mera qvar.
18.
No bolt tig rått, var from, så går tig vål omsijder,
Men tbe ogårningsmån otbrotas hvad tbet lijder,
Ty Herren styrker tbe råttfårdiga i nöd,
Han skall ondsåttia tbem ocb vara tberaa stod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
