Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner von Rosenfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett teckn at han vill aff see sin båsta kan»,
Ibland dbe krigeske, at hålla rätt ballans;
Doch bade iag der hona, det mast mitt embet varit,
Deth vijda stierne bvalff begrundat, nagelfahrit,
Ocb taget i god acht, ded iag med tijden kan
Til nytta föra mig, dy när iag långt från land
Neptunua bÖliors fak i koras oeb q väx måst plöija,
När ingea af oae all skal veeta til at aäija
Hvar man egendtelig med skeppet vara måi,
Då vij vår gissning aff dee fasta stiernor fåå.
När som bon detta såg, giord hon ett fryndtligt lö\je,
Där med min bäpeobeet ocb blygd alt undan böijer,
Hon giorde mig en vioek, som gaff mig til förstå,
At iag man trygger fram til benne skulle gåå.
Hör Damon, sade bon, iag baar i desse tijder,
Fast ned forundran sedt b vad möda, som du lijder,;
1 det do natt och dag med ogemenan oijth
Uthi din stieroe-konst dig Öfvar så med flijth.
Jagb seer. I jordiska, I kons ebr ey förnöija
Med denne nedre verld, meo ail ebr sinnen boija
At forska, spana utb bvad som i himmeln sker,
DeS är min san väl vardt al man åtb eder leer.
Kon* I ey bafva nog med det ebr är dideelat?
Kun* i ey vara nögd med det, sem bimmlen velat
Det kiöo af edert slag till egna ock bestå,
Ocb ey det himmelskt år- förmätne efftoergå?
I snart förgängliga, det bästa är för eder,
I fölia iorden åtb ocb kembna oss vår heedér.
Det är en klok mans råd, at han ey vijdae går,
Ähn vingar råda med, ocb krafftema förmåbr.
Medb egen undergång baar Icarus förnummet,
Hvad högfärd, ofrer dåd ocb förvet h stad bar kommit,
Hvad ofärd Phaeton med sin formätenbeet
Sigb sielfver störte i, iag troor at hvar man veoft.
Docb är en sak med dig, min Damon, iag kan märckia,
At du dig i din konst vilt mehr ocb mehr förstärckia
Ocb grunda immerfort, dy vist dig ligger å,
Alt det en siöman böör at slå sin hug uppå,
Och bvad dig i ditt kall, kan kovnma väl til måtta,
Helst du> en-tienaf’ åst på Carl den elfftes flotta.
Detb ar en edel ting, ocb mycken beeckr värdt,
När man i det berop; som bimmlen bar beskiärdt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
