Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Stjerneld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Veta folcks maner ock aeder,
Lagar, stadgar, ratt oeh stsat,
Genom klokhet rinna heder,
Och ey genom lyckan hat.
Hvad är åtb at något tara, ,
Hvad är åth att älska vett?
Mycken moda, liten äbra
Man for all sitt omak sed t.
Dertill måste tokar dömtna
Ofifta hvad en kloker giordt,
Lasta det, de skull berömma,
Tala, när dem tiga bordt.
Om forstånd ey nöje gofve
Åth den sielfver, som det bar;
Största flit forgiefves vore,
Och en~ tok bad9 bättre daar.
Men, när man kan rätt besiona,
Hvad for nytta som det bär,
Roo i sina tanckar finna,
Och till vishet alt begiår,
Kan man verlden snart foracbta,
Kan man le åtb all dess frogd
Ocb fåfäng lig t rätt betracbta,
Giör en mebr än alt fornögd.
Vij straxt lyfta våra anokar,
Intet kan oss bålla q var,
Fara opp med våra tanckar
Till den, som alt skapat bar.*
Jordiskt gift, som fått intaga
Hela b iärta t i vår kropp,
Vij otur vårt hiårta jaga,’
Himlen blir vårt enda hopp.
Den är evig och beständig.
Hvad är dermot jorden vår?
I b vart ögnableck förändring,
Bn miqat mot tnseod åhr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
