- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 16. Samuel Westhius, Gabr. Tuderus, W. von Rosenfeldt, Lars Stjerneld, Didr. Granatenflycht, Daniel Achrelius, Johan Risell, Lars Salvius och Olof Carelius /
318

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Didrik Granatenflycht

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKIÖNHETEN.

I, högden lågan slår, där den sin upkomst äger,

Ocb jernet icke sig magneten undandrar,

Sol-blomman följer städs sin sohi i natte-läger,

Jag eldens ursprung är, b var från man kiärlek tar,
t)en sten som til sig kan de bårdsta biertan tvinga,

Den sohl, hvars dagelopp, mång tusend efter springa.

VÄNLIGHETEN.

Kiärlek är skiönbets baru, men jag är kiärleks amman,
Det dijr sio moders miölk utur mitt honungs-bröst.
Skiönbet är eldens barn, men jag är sielfva flamman,

Min värckan giör all lust, alt nöije, ro och tröst.
Skiönbet mist efter min compass sitt styre passa,

Alt som mio vind den blås, måst kiärlek seglen brassa.

FÖRSTÅNDET.

Väl föllier mången b vad som mäst i ögat lyser;

Går lycktegubbens fiät, ocb tar för en juvel
En svart midsommars matk, som ingen glantz mer hyser,
Seen solen stigit opp, ocb vijsar alla feel.

Men den, som min magnet och strål sig låter draga,

Skal b varken natt ell’ dag på kiärlek ba at klaga.

SKIÖNHETEN.

Jag är Guds spegel och sielf skaparens beläte,

Naturens måblning ocb all verldens ögnebopp;

Ja mina strålar ä ju morgonrådnai^ säte;

Som vijsa siälen at dess dygde-sohl går opp;

Ocb där som dygdens sobl fördrifver hiertata dimma;

Där ser man oftast ock min dag ubr ögon glimma.

VÄNLIGHETEN.

Båd’ dig oob dygden sielf man mig förutan lastar,

Då ey mitt lius ehr mer sin strålar skicka vill,

Är alt ehrt döda prål som släter alabaster,

Det som en konstner för en afgud varekat till.

Fast skiönbet ögonen sitt socker plägar skicka,

Har siälen docb ain lust min söta miölek at dricka.

FÖRSTÅNDET.

Som jag bar lijf af Gud, har jag gedt dygden lifvet,
Hon alstras uti mig som pärlan i sitt skabl.

Hvad alla lärde ha i veriden talt ocb sprifvit,

Är jag en fader til. Bland alla kungars tal
Var jag i Solomon näst Gud all vördnad värdig,

Ocb hela verlden är at tiäna mig än färdig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/16/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free