Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daniel Achrelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scriptis ocb dogmatibus helt och hållet mancipera.’’ ÄfVen
med juristerna kom Achrelius i strid. Vid
bofråttsprekideo-ten Ernst Johan Creatz begrafning den 25 Januari 1685
skref ban en grafskrift, deri han yttrar: ”Då presidenten
Creutz beskyddade detta land med lag, rätt och tro, så
stod har herrligt till, men nu ty vårr, sedan han sin vag
gick, hvem kan då såker bo, efter så många pressa och
utarma denna landsort, hvilket bvar och en, som har
förstånd och vett, vittnar, så att skog och mark här suckar,
samt stock och sten svettas.” Hofrättens öfrige ledamöter
funno sig häröfver förnärmade och anförde klagomål hos
sjelfve konungen. Hvad resultat dessa klagomål medförde,
är obekant; .men troligt år, att de lemnades utan efseende,
Öfver Achrelii poetiska skrifter bar Hammarsköld fällt
en. sträng dom, då han yttrar, att ”iogen lärer genomläsa
dessa stycken, utan att beklaga, att Achrelm befattat sig
med rimkonsten, då han for poesi synes bafva saknat alla
naturanlags Det präktiga temat Daniels dröm vittnar om
vidsträckt lärdom och sinne för ett poems plananläggning,
men år för öfrigt ett prosaiskt och tröttande rimtneri.” Son»
déo säger att ”de äro hvarken bättre eller sämre än de
fleste rimmares på den tiden.” Med mera gmndlighet och
rättvisa har Gabriel Lagus i sina föreläsningar öfver den
finsk-svenska literatarens utveckling behandlat Achrelios:
”Från teoretisk ståndpunkt,” yttrar han, Mkan Hammarskölds
omdöme vara befogad t, men den, som stnderar poesiens
historia för att derur hemta något annat än bevis på
riktigheten af ett estetiskt system, skall sannolikt vara mera
skonsam. Ledsamt vore ora vår fattiga literator skulle
sakna namnet Acbrelius. Det är en kärf, obekymrad kraft,
som uttalar sig i allt hvad hnn akrifvk. Det är väl ej
geniets naturkraft, som tjusar, och ej heller ottalar sig i hans
verksamhet någon djup, tillämpad intelligens, men han är
en stridande själ, och redan detta är nog att gifva honom
ett ej vanligt intresse. Under en tid, då allt nivellerades
af den mest tröttande konvenans, gör det ett godt intryck
att möta en person, som vågade göra sig till tolk lör fri*
skare ideer, ooi de.oekså framträdde i en någorlunda
anspråkslös form.”
Achreties sysselsatte sig ock med natural historiska
studier och utgaf flere disputationer i zoologi, bvilka von
Pay-kulJ i sin afhandling cm djur kännedomens historia före Linnés
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
