Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daniel Achrelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meo vil du i dit raas din sinne-skatt förlora
Och altijd hafvand’ gå med skrappe tanckar stoora
Och billa dig det in, at du rätt kaxen går
Har bland de stora man, sij sådant eij anstår.
Fly lustans gilier stadz, ty han är niächta fahrlig,
Hon kan din kropp och siäl fördärfva meer än snarlig,
Den tiensten söök och eij, den du eij rätt forstår,
Fly fyllerij der näst, sij då du prijsen får.
Ty den omåttlig lust här hafver til at dricka,
Kao uppå intet sätt bland folck sigh tjenligt skicka,
Men blijr ett apespeel, en gäck och sidst ett svijn
Ehvad ban supa må, tiock luura eller vijn.
Den som rätt ädel är och nobel uthaff sinne,
Han har all himmels dygd och ährbarheet i minne,
Men svijnet bar sin lust allenast i sin draaff,
Och i en lortig puss så soker det sin graaff.
Du, ädla menske siäl, aff Gudh som år begåfva,
Hvij kan du icke Gudh foi* sådan formon lofva,
Men 8åncker dig så diupt medh skam i skarnet neer,
Der atb din ovän leer, din vän medh suckan seer.
Den ottonde regian.
Argument.
Om än veriden skulle skälfva,
Solen .mista glantz och skeeo,
Om än bärgen omkull hvälfva,
Hålt dig stadigh ändå seen.
Troo man fritt olyckor raång
Vijsa snart din art och gång,
Om du varm är eller kaller,
Eller bvart ditt sinne faller!
Constantiam elige ex hac desultoria fragilitate rerum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
