Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daniel Achrelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oj aldra högste Gudb, gif nu din nådh och anda,
Ifrån din högbeetx tbron sandt migb din krafft tilhanda,
Til detta lilla värck, som iagh begynner hår,
Det om ditt vijsa råd ett ödmiukt vitne bår.
A t iagh det som år sant, må kunna ratt begrijpa
Och effter villian din min taockar tienligt slijpa,
Och mårckia hvadh för man propheten Danil var,
Då når han högt uplyst i verlden lefvat har.
Når Babylons monarch uppå sin borg spatzera,
Och tånckte på en saak, som vård var at hantera,
Då grufvade han sigh, sin hånder sammanvredh,
At blinda lyckans hiuul så vältras up och nedh.
Han sågb uppå sio macht, sin härljgheet ocb ähra,
För b vilkens välde alt må hijsna ocb förfähra,
Bao tånckte och der hoos af kongligb vijsbeet på,
Hur effter samma tijdb i verlden skulle gå.
Dhe ting om dagen måst ens sinne något röra,
Plå mehr än raehrendels i sömnen oroo giöra,
J synnerheet för den, som något tanckfull går
Och af melancholie i engslan åffta ståår.
Troo fritt den stadigt är af tanckar högt besvära,
Kan i sitt sinne blij der af och så förfära.
Hvad man måst håller på om dagen, är så fatt,
A t det i drömmen måst en qvällier följand natt.
Nu vakna kungen up ogh af och ahn sigh vände,
Ty han ulbi sitt bröst en biertans engslan kände
Utböfver det han då pä stunden hade drömt,
Hvars sammanhang han lell uhr minnet hade glömt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
