- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 16. Samuel Westhius, Gabr. Tuderus, W. von Rosenfeldt, Lars Stjerneld, Didr. Granatenflycht, Daniel Achrelius, Johan Risell, Lars Salvius och Olof Carelius /
415

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daniel Achrelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bij kuode konungen sin dröm dera föreställa,

Öch dhe ån mindre see hvad den aku äntli galla,

Neij, hedning, blif man tyst, af evighetens råd
Veet ingen raebr ån den, som har fåt Herrans nåd.

De hog8a fuller kring och ville sigh besinna
A t tyda denne drörn och såleds nåden vinna,

Men fåfengt var det dem, ty ingen detta sågh,

Hvad Herrans ande veet och i det dålda lågh.

När alla bäfva nu, alt hopp var öfverända,

Så kommer Daniel, den Gudh då täcktes sända,

Han ynekade sigh så, at hiertat svedh der vedh,

At kungen i sin bast haar giordt en sådan eedh.

Bn stoor politisk man, den forstå Josephs broder,

Kan ske deu sidsta och, en man bå vijs och goder,

8om eij bekymrar sigh om Hamans arga streek.

Som aldrigb hade lärt Sejani list och sveek.

Bn geographisk styl plå jordens kloot afrijta
Uppå en tafla kleen, och sigh derom beflijta,

At vatnet i sitt diup så vackert sorlar där,

Och scen den torra jord syns grön och bärgot här.

Det fölle alt for svårt hvar siöö, hvart land afmäta,

Ty jorden år för stoor, man måste soinpt förgäta.

Lell är det vårt beröm at han så väl och rått
Kan på ett pappersarck afrijta alt så nätt

Fast en civil betient kan eij alting begrijpa,

Om skönt han ville sigh i stycken sötiderslijpa;

Doch år det meer ån nogh, at han kan rätt förstå
Hvar på Gudz ähra sigh, seen rijken grunda må.

Det viste Danil väl, den vij nu hår berömma,

Hvars dygd alt verldens folck kan aldrigh mehra glömma,
Bnär som han förnam, att svagt var egit rådh,

Då slööt han vara bäst, at sökia Herrans nådh.

Hvad hände^då? Sij Gudh, som gierna låter veta
Sin villia alla dem, som honom effterleeta,

Uthlägger denne dröm uthi ett stilla lind,

Derför och Daniel straxt tackar Herren Gudh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/16/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free