- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 16. Samuel Westhius, Gabr. Tuderus, W. von Rosenfeldt, Lars Stjerneld, Didr. Granatenflycht, Daniel Achrelius, Johan Risell, Lars Salvius och Olof Carelius /
470

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Risell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag därför än eo gång med Ödmiak vördnad beder,
Högvördig doctor täcks mig vanlig ynnest te.

I kiäre foster bror jag håller an hos eder,

At om en plumper skald I mild omdöme gie.

Lät ey för dumhet min nu rodna edra kinder,

Fast tyckes at til slikt vår vänskap ehr förbinder.

Dock när jag tänker på mit ämne, jag då häpnar,

Jag fasar gästan för ep allmän fegd ecb hat,

Om jag blott nämner den, som sig frimodigt väpnar,

Jag understår mig ey at säija en soldat.

Ty den vist äga månd1, jag tror, ett stålsatt öra,

Som stål-handterand folck omröras mer kan höra.

Jag häpnar, fasar, rys, åt bergen stå mig båren,

Då buller, mord och brand min tankar repa opp;
Som stundlig nästan skedt de näst förflotne åren,

Utaf så mången en otalig mordisk tropp.

Ja Mars i tiugu år kolt liksom sia ok te måna,

Och ville ärberbet med folk och fä utplåna.

Ty vil snart hvar och en för Martis bossar vämja
Och ha haos tjänstefolk, jag tror for fotetråd,

Sen himlen -bar begynt förbinda det med sämja,

Som krigets hvassa ndd så q väste utan nåd;

Dock är min försats ey den skadan til at röra,

Halat handen är för svag däråt at plåster giora.

i

En sådan vinter bör dock ingens hierta hysa,

En sådan kiöld.ey gifs i något rättsint bröst,

A t deras minne skull1 af ros helt nakne frysa,

Hvars kroppar svettat blod, när stundom brakat löst,
Sitt kiära lif satt ut för fosterlandet kiära
Och fått til byte hem en blodig skiorta bära.

Färtryten därför ey, förnäme, som mig horen,

At jag det ord soldat mig vågar röra ved,

El’ ock et alt för stort åtlöije intet gioren,

När I mig nu få se med knecktar stå i led,

Där jag en blå soldat med svart bar tänkt afskildra,

Och som en Pallas kneckt bland Martis bossar skyldra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/16/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free