- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 16. Samuel Westhius, Gabr. Tuderus, W. von Rosenfeldt, Lars Stjerneld, Didr. Granatenflycht, Daniel Achrelius, Johan Risell, Lars Salvius och Olof Carelius /
471

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Risell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om et rättmätigt krig och blodbad är tillåtit,

Som det i sanning år, så kan ey någon stat
£1* rike vara med alt annat nog belåtit,

Utom på benen har måog käck oeb braf soldat,
För våldsamt intrång sig at såleds kunna vårja,

Ef et fiendtligt land med fog föj ofog hårja.

En Abram modder var med sioa raska drängar,

A t tappert hämnas på et ströfvande parti:

Han bytte ut sin bror för boptals dryga slängar
Och viste at han lärt en blottad värja si.

Dess efterkommande lät sig ock ey förtryta

Det land ta in med blod, aom ntaf miölk måod flyta.

Dock den åtskillnad, som emellan nu ocb fordom,

På folk» i krigsmaner och vapen finoaa kan,

Den uuderställer jag en aunan måtsmans ordom,

Hälst slikt egentligt bär ey går mit opsåt an.

Men jag bar endast tänkt i korthet til at roya,

Hvad närmast röra kan den mörkblå 8vänska tröija.

Dock giör en ny blå råck med lång tveäggad klinga
På reslig växter kropp med grym mer tagen mine
Til vara braf soldat, jag nästan tror, så ringa,

Som liuflig sätter färg på lamt förlegat vin:

Det skimrar för ens syn, men när man det får pröfva,

Fins knapt den starkhet, som et barn skull kunna söfva.

Ty fordras utaf den, aom tänker fanan svärja,

Och fram för buskan vil fientlig nddar se,

Et oförfärat mod och färdighet i värja,

Samt stela armar, som ey genast aviga ge;

Ja, en så stark natur, som nögder kan fördraga

En värja för sit bröst ooh hangren i sin m&ga.

Kong Alexanders folk, i början nåstao vane

Vid torftig mangel mer, än som vid öfverflöd,

Dock när Darii makt tänkt gifva dem sin bane,

Så feck en kråslig bop af dem en plötslig död.

Man år vål gärna nögd när man af guld är tunger,

Men konst är vara tang af bly och nögd i hunger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/16/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free