- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 16. Samuel Westhius, Gabr. Tuderus, W. von Rosenfeldt, Lars Stjerneld, Didr. Granatenflycht, Daniel Achrelius, Johan Risell, Lars Salvius och Olof Carelius /
472

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Risell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slikt målas dock helt täckt for unga qvickft ögon.

Et flyktigt väsend är det bästa värf-patent;

En ung och betzig blod sig stundom tror förmögen
Den hetan härda ut, som han dock aldrig kiänu
I högen kitzlig fast i lemmar späd och klener,

Trompett och trommeslag Jjan börer som sirener.

Du som din räkning giör så lätt bak kaklungs muren,
Lyd nu commando af en fullmacktslöser karl,

Tänk, fast du ryggen ter, är du dock ey försvuren,

Så länge fingren du åt fanan räckt ey bar.

Kom se för ro skoll nu uppå de traetamenter,

Som en soldat uti fientligt land förvänter.

Jag skiöter ey hvad han på egna gråntzor lider,

Min tankar ordres ha med knecktar rycka ut
Och hastigt ta i ackt hvad där soldaten lider;

Jag tror, jag känner ren hur där månd luckta krut,
Jag har min näsa ey vid sådant länge öfva,

Ty h irdar jag ey ut därstädes länge töfva.

Från vänner, släkt och hus, ja fosterlandet kiära
Soldaten tar farväl, och bryter opp i fält,

Och måst af ängslan tung sin magra ransel bära,

Som blir hans örnegått uti et mulit tält.

Ehvart han går cl’ står, han bär alt hvad han äger:
Hans täcke lufften är, ocb jorden är hans läger.

Af stark och trägen marche dess fot om qvällen svider,
Och axlan ömmar nog utaf geväret tryckt;

Men är han af den hop, som höga hästen rider,

Får han sig mindre bry om sin än hästens ryckt:
Från vattu-drickand* mun brödsbetan offta taga,

Och häldre hästens buk den ge än egen maga.

Skal en fiendtlig värd missunsamt honom pläga^

Och vörda gästen, den han gärna tnördad såg,

Så kan soldaten då ey trygga godar äga;

Men tänka hverje stund, at döden är på tåg*

Han lutar hufvud ned at dagsens oro sakna,

Och tör af mordiskt larm snart eller aldrig vakna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/16/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free