- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 16. Samuel Westhius, Gabr. Tuderus, W. von Rosenfeldt, Lars Stjerneld, Didr. Granatenflycht, Daniel Achrelius, Johan Risell, Lars Salvius och Olof Carelius /
488

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Salvius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utom förr nämnda arbeten bar Salvius 1770 utgifvit: Om
de följder, hvarmed eget språks förakt verkar på folkets seder,
ocb 1771 Den universala politiska historien för begynnare, samt
Svenska historien till yngre begynnares tjenst

Lars Salvius sysclsatte sig ock en tid med verskonsten,
och skref Brud- och Grafskrifter, om hviika Hammarsköld
yttrar, att “några af dem äro ibland de bättre för sin tid.
Ehara nog långsträckta och späckade med sentenser, äro
de ej ntan fintlighet anordnade, ocb de stundom
förekommande naturbeskrifningarna äro i allmänhet lyckliga.*
Dessa skrifter utgaf han 1757 under titel: Samling af
“Brud-# och Grafskrifter, hviika blifvit vid särskilda tider och
tillfällen författade och nu å nyo uplagde af Lars Salvius.*
I förordet yttrar han:

Jag har länge varit i tvekan, om jag skalle låta denna min
lilla samling komma nt medan jag lefver; emedan någon kunde til
äfventyrs tyda mig sådant til last, at jag dristade i vår laggranna
och skarpsynta tid gifva fram ett arbete, som för några år sedan
blifvit gjordt, då svenska poesien ej var kommen til den högd, som
nn. Allmänhetens ögon äro nu mera vane vid sådant, som är högt
och förträffeligt, regiorne i konsten mera stadgade än tilförene,
smaken mera lin och upöfvad, så at et fel måste nu vara mindre än
litet, om det skal kunna smyga sig undan. Men jag har dock icke
kunnat undgå, at i en samling eller på en gång meddela dem alla.
Dock bör jag ej til min ursäkt beropa mig på vänners åstundan,
et skäl som allmänt brukas i företal. Ej eller kan poesiens
lyckliga qvickhet, som så ofta förmår upväcka behag hos läsaren, här
vinna rum, där torra infällen äro blandade med alfvarsama tankar;
ntan det endaste, som bevekt mig härtil, och som förroodeligen
lärer kunna lända til min enskyllan, är, dels at jag såsom
boktryckare nu har mera läglighet at kunna lägga dessa skrifter under
prässen, dels borde jag ock icke underlåta at förse lediga händer
med arbete, och när intet annat var i hast at tilgå, så blef detta
företagit Ändteligen kunde jag ock på sådant sätt vinna bästa
til-fälle, at sjelf få igenomögna mit egit, innan det vidare ginge ut för
andras ögon.

Sin beskrifning öfver Upland dedicerade han till konung
Friedrich ocb till Svea rikes råd med följande verser.

Till konungen:

Åt dig, o store kong och dyre Herrans smorda,

Som högst i Svithiod på ärans stol är satt,

Jag först och främst bör ge alt hvad jag tänkqr orda
Om Manhems härlighet och margehanda skatt.

Gud öke dina år och lät din spira grönska,

Som alla Svea män det gerna se och önska!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/16/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free