- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 16. Samuel Westhius, Gabr. Tuderus, W. von Rosenfeldt, Lars Stjerneld, Didr. Granatenflycht, Daniel Achrelius, Johan Risell, Lars Salvius och Olof Carelius /
498

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Salvius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag kan eo slik aa barm ej låagre bos mig dölja.

Är jag derföre blind, at jag all ålskog gör?

Hvad skulle’ derutaf, om man ser åt, vål följa?

Jo hvar begårelse en blindhet då tilhor.

Dem kan man mycket vål et blindbets moln tilskrifva;
’Men jag vil ha min syn och altid skårögd blifva.

Hvad ser en vredsint man, når ban i ondskan rasar?

Är ju en karger blind, som ej si t båsta ser?

Än smickraren, som ej för egen stygghet fasar?

En i sit sinne dryg, och andra slika fler?

Jag tror de icke blott på synén åro vinde,

Men at de, rent ut sagt, som stoekar åro blinde.

På sådant sått, jag tror, lår hela verlden varat.

Hvi ska de just på mig då rifva ögon ut?

Jag svår råttnu en ed, och menar vål försvarat,

At detta år et dumt och tokugt tankeslut.

Jag vil åtaga mig med fulla skäl bevisa,

At ingen kan mot mig i synen nånsin spisa.

Af synen aflas jag, af synen får jag styrka,

Af synen tar jag til på hvarjehanda sätt,

Af synen har jag lif och kan därpå väl yrka,

At jag af dejlig syn ej nånsin ser mig mätt:

Jag ser som örnen in i solens q vicka stråla,

Hvårföre skal man mig då blindan just afmåla?

Lyckan.

Var ej så ond och vred, min hjärtans söta lilla!

Du kan ej säja, at jag sådan dårskap gör,

Ej eller må du dig nu kunna det inbilla,

A t jag på något sätt det valler. Nej jag spor,
Om icke alle mig just likaleds omföra
Och säja: Jag är bliud, hvad yil jag därvid göra?

Kärleken.

Det var min sann ej blindt, om jag så säja torde,

När I och jag ihop det målet gjorde fast,

At desse väna tu tilsamroan komma borde,

Tro fritt, vi sådant par ej skönja få i hast;

Ty hvAd jag äger, har jag åt dem ymnogt gifvit,

De hafva nog af er välsignade ock blifvit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/16/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free