Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Salvius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag rosar min tanke, jag prisar mit råd.
Jag tycker mig vara den basta,
Jag vil icke hora at talas om nåd,
Jag gitter ej känna min nästa.
Men belige Herre, som skönjer alt slätt,
Hvad har väl din vrede beslntit?
Enär jag så illa på tnsende sätt,
Mot dig och min nästa mig brutit.
Ack, om du än ville då låta mig se
Rättfärdighets lågorna brinna,
Och lära därjämte mig sucka och be,
At jag dina nåde må vinna.
Men, såsom rättfärdig, du aldrig mig kan
Det ringaste bråttet tilgifva;
Om det kunde hända så skulle min sann,
Gud aldrig en Gud mera blifva. ’
Jag sjelf icke äger det ringaste gran,
Som kan mina synder försona,
Och utan försoning Gud sjelf ver ej kan
Mig någonsin hylla och skona.
Jag känner en sväda uti miua själ,
Så hjärtat må rémna och spricka.
Jag hafver i syndene varit en träl,
Och hade ej bort mig så skicka.
Hvart skal jag ta vägen, min salighets skrud
Jag hafver förlorat och tappat.
Ack vänta, nu hörde jag åter et bud,
Visst var det min Jesus, som klappat
Ack, såtaste Jesu, min vänaste vän,
Som syndare hyllar och hägnar:
Förlorade sonen nu kommer igen
Och ber, at du honom unfägnar.
Jag varit i syndenes öken et får,
Som vilse bland ulfvarna farit,
Jag såsom en penning i lasternas vrår
Bårttappader länge har varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
