Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Salvius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi följe til grafven i dag ena fru,
Som varit en helig hjåltinna:
Gud gifve vi alle, som lefve anno,
Oss ville det samma påminna!
Hon vårdade litet om verldenes prång;
Men ville til himmelen fika.
Gud gifve, vi skulle det samma en gång
Med alfvare göra tillika!
Hon började lefva i kårlek til Gud:
Ty ålskade hon ock sin nåsta.
Si, detta var pärlan uti beones skrud,
Som såjas må varit den bästa.
Som vördnaden bjodes til fader och mor
Af Gud uti tio budorden;
Så bar bon ock bäruti varit så stor,
Som få tora finnas på jorden.
Med vördnaden lydna, med lydnan bon har
All ära och tålamod bunnit;
Ty har bon af alles vår himmelske far
En rikan välsignelse vunnit.
Tänk efter, min cbristen, det är icke smått,
At bär uti lifvet få skåda
Ethundrade elfva, som af henne fått
UprinneUe utan all våda.
Besinna man detta du dåre .ocb tok.
Som ligger i onskone sålder,
Men var ock därjemte så vitter ocb klok,
At du eftersinnar dess ålder.
Koro sedan och säg mig om bättre ej är
At dyrka sin gud bår i verlden,
Än synden ocb satan med många besvär.
Besinna den toknga flärden.
Uti bennes vandel do visserlig får
En lykta, en lampa och spegel,
Allena du ville gå i hennes spår
Ocb följa Guds beliga regel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
