- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
XI

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Benägne läsare.

(Fag såge aldrahälst, at desse mina poesier sålunda matte
kanna tala for sig, at de alt vidare företal, såsom onödigt
eller öfverflödigt, kunde ombära; men som jag ser några
tusend år vara förflutne, sedan man begynt skrifva vers i
verlden, at deras antal orakneligit år, som bemödat sig dår
med, och ibland dem så få, fått berömma sig af ett
all-månt bifall eller jaqvåde håller jag före vara rådeligit
at släppa en så fåfäng tanka, och i det stället anhålla hos
den gunstige läsaren, at icke fara för strängt och utan
8konsmåt sakfälla en qvinsperson, som funnit sig hugfält
at giöra vers förr än hon rätzligcn förstått, huru mycket
där til hörer at heta poet och giöra fyllest för et så
dråpligt namn. Jag tilstår at största delen af mina poesier
varit skrefne, innan jag med alfvar eftertänekt, hurudan
lycklig planeternas ställning och sammanstämning. hvad
8eger8am, rolig och på allahanda godt öfverflödande
regimen tz-tid, huru ädelsinte, myndige, uplyste. välmenande
och milde gynnare och befordrare äskas och behöfves, när
en rättskaffens, en i alt tulkonilig poet eller skald skal
kommas til väga, så at ibland väl tusend år och Here
löpa sin kos, innan alla desse omtalte tilbehörigheter på lika
tid sammandrabba, som dock hållas för aldeles
nödvändi-ge at förhielpa et så ädelt, så rart och värdigt skäpsel
fram i dagsljuset. Åldrig har jag varit hvarken så
fåkun-nog eller fåfäng, at jag ämnat få rumm ibland desse,
hvil-kom både naturen och lyckan sådana privilegier och
förmo-ner tildelt, at de med allas enhälliga samtycke, utan
klander fått kallas de främste i poeternes rang-ordning.
Ehu-ruväl jag aldrig giärna velat vara i rad med de sämste,
besynnerlig bland de svenska; ty fast jag en och annan
gång vid vissa tilfällen försökt at giöra någon vers i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free