- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
23

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ty måste fangen tå ordentligt vis for klagas,

Til vittnen folck, båd tro-och samvetslöse, tagas,
At ilskan skylla fick ocb göra skulden avår,

Fast tberas vittnesbörd ej bättre sammanhänger,

Än rådet icke kan för skam skull hörat langer,
Emedan lögnaren sig ljugande beslår.

Nej, Jesu oskuld är, som domarnom förtryter,
Hans vandels menlöshet, then ingen smitta ly ter
Eli’ lämnar något sken, som kunde lämpas tit,

Tar bonom i forsvar; ändock han tiger stilla,

Thet se tbe ganska väl; men, i sitt upsåt villa,
Framhärda tbe äntå med oförsummlig flit

Ju mer tbe finna sig til våldsamhet benägne,

Ja mera se tbe sig om vittnesbörd förlägne
Til finna någon sak, som vore döden värd;
Omsider komma två til vittnes, som sig ynrka,

At män af värde sku behöfva pannan rynka,

Ock bry sin hjärna med en fånge, then the snärdt.

Tbe stiga dristigt fram, osanningen til styrka,

Så väl at häda Gud, som lögnens fader dyrka,
Betyga tbe sig ha med egna öron hördt,

Hur Jesus yttradt sig försmädligt och förmätit,

Mot templets helighet sin vördnads plikt förgätit,

1 tbet han sådant tal, som tbe berätta, fördt:

At, nemlig templet i Jerusalem, som vore
Med händer sammansatt, then helgedomen store,
Then kund’ och ville han med allo rifva nid;

Och in om dagar tre förfärdiga en annan,

I ståt, i härlighet, i storlek likadannan.

Hvars bygnad ingen hand skull kunna komma vid.

Min hulde själevän, hvad må titt hjerta lika?

Tu vest, thet är titt blod, som thesse efterfika,
Förblindade af bat, törstsjuke efter mord,

Tu ser, bur noga the tin lefnad genomleta,

Om något funnes tber, som lastvärdt kunde heta;
Men efter tbet slår felt, så vrängas tina ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free