- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
24

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tu, som bar lifsens ord; ja tu, som sjelf ast ordet,
Igenom hvilket ord, hvad gjordt ar, gjordt är vordet;
Oändlig ursprungs ord, hos hvilket innebor
Så then förmögenhet, som alt af intet skapadt,

Spm then at losa thet igen, som var förtappadt,

Hvarpå all salighet evårdelig beror.

Thet tempel, hvarom to fält några ord, förthetta,
Står sjelf närvarande hår infor tbem til rätta,

Lär ock nu innan korrt, som tu förut bar sagdt,
Igenom mordiskt våld gå kull och läggas neder;

Men åter resas upp til oförgänglig beder,

När tredje dagen lys, ocb thet af egen magt.

Åntå hvad fråga the, hvad templet må thet vara?

En lifs8ak felas them, tberefter forskas bara;

Ty kommer templet tbem otrolig väl til pass;

Ehvad för styggelse the annars ther bedrifva:

Ja pråstren, hvem som vill, förlof och tilstand gifva
At ther få mångla fritt, trots någon marknadsplats.

Men nu, nu veta the med helgedomen pråla,

Sen Herrans härlighet tber vändt igen at stråla,

Sen thera8 Gudstjenst är i skuggeverk förbytt:
Gudaktigheten svept i skrymtans kjortel fula,

Sen folkets bönehus är gjordt til röfvar-kula,

Och Herrans fruktan sig så godt som tädan flytt.

Tu vill med inga ord, ehuru the tig ägga,

Ehvad tig förebrås, min frålserman, förlägga,

Men stilla tigande försmädelsen utstå;

På thet tu inför Gud vår måls>man måtte vara,

När vi mot tusend ej ett enda ha til svara; m
Alt ansvar utaf tig allena fodras må

Sen Caiphas förstådt, at theras lögne-smiden
Til intet duga, mer än til förhala tiden,

Emedan frälsaren aldsintet svara vill;

Ty, stiger han nu upp ifrån sitt domarsäte,
Skenheligt, men tber hos med b vast och omildt läte,
Af vrångsvi8 ämbetsnit sålunda spörjer til:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free