- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
49

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett silkt förbarmande’at nogare behjerta,

Vill jag förfoga mig med ruelse och smarta
Tit, tber Pilatus sjelf medömksamt Jesom ter
Hudstruken, törnekrönt, kind pustad, gäckad, hådder,
Med roo’t i handen och i purpur-paltor klädder,

Åt tbem hans eget blod docb masta rodnan ger.

Så snart han honom nt för folket låtit fora
I sådan skepelse, som kunde stenen röra,

Fast Judaskaran ej theraf bevekas kan,

Ehuru domaren hans oskuld förevänder,

Bekymmersam hur han må komman tbem ur bänder,
Om honom sägande bestört: Si menniskan!

Si hvilken roenniska, en intet mennsko-liker,

Hvar Jude theremot förbittrad, korsfäst! skriker.

Nej, svarar domaren, thet gillar icke jag;

Men dråpen honom I, jag vill er honom lämna.

The sade: Ho Guds son tor sig ibland oss nämna,
Skall bli til korsset dömd, så står uti vår lag.

Pilatus, öfvertalt af hednisk tro och tanka,

At Guda-söner fullt så vål som Gudar vanka,

Blir dubbelt mer bestört, i fall thet vore så,

At fången en ibland af thessa torde vara,

Hur han tå vore stadd i oundviklig fara.

Som låtit honom nyss så obarmhertigt flå.

I sådant tvifvels-roål han in til Jesum stiger,

Vill veta ho han är och hvadan; Jesus tiger.

Tbet upptar domaren, som skedde’t af förakt,

Til fången sägande: Hur törs tu mig förtreta
Med stillatigande, tu vest ell borde veta,

At tig korsfästa ell tig släppa bar jag magt.

Nej, säger Jesus, om titt hotande befälle
Ej hade låf tber til ifrån ett högre ställe,

Tu hade sannerlig als ingen magt med mig.
Förthenskull har och tben så mycket värre syndat,
Som utan skäl och skuld mig til tin domstol skyndat,
Beredande thermed tbes större straff för sig.

XVII: 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free