- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
61

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han dog tå. Ja, han dog, men dråpte sjelfva döden,
Och skiide dodsens barn, soro låg i synda-nöden,
Från Satans tyranni, från en odödlig död,

Han tog thero jämte sig nr dödlighetens vefva,

At the evinnerlig sku’ jämte honom lefva,

Så sant han lefver sjelf. Hvad ha vi nn för nöd?

O, alldramildaste, korssfäste Jesn sote!

Uptag i nåder hvad af brinnande geroöte
Jag tacksamt offrar til tins döds åminnelse.

Men o, min själe-skatt, hvad äger jag för gåfva?
Jag låfvar randt och bar fnllt alfvar tig at lofva;
Dock hvad tig gifvas skall, tbet måste tu mig ge.

Gif, alid raka raste, gif mig tå rätta smaken.

Som af tin döds-kraft fås; håll andan i mig vaken,
Frambärdigt for tin död at kanna prisa tig!

Lät ock, om tig så täcks, ett redskap af mig blifva,
Tin död ocb hvad oss tben bar gagnat til beskrifva;
Så at min lofsång kan opmnntra fler med mig.

Nyss ha vi, hördt, min själ, har Jesas afsked tagit,
Sin jordehydda sjelf godvilligt nederslagit,

Sitt hafvud nederbögdt, sin anda nppåt sändt;

Na lät oss aktning ge, om någonsin naturen
Förr spordt emellan sig ocb mellan creatoren,

En sådan ändring, som vid thetta dödsfall bandt.

Förut blir solens kropp kolsvart tre timar randa,

Sitt sken förborgar hon, sitt öga lät hon blanda,

Af vördsam häpenbet, af blygsam fruktan rörd;
Hvaraf ock tbe förstådt, som voro hedniskt-sinnte,

A t anten verlden stalp nti sitt förra inte,

Eli sjelfva skaparen led oågot oerhördt

Thet templets förlåt, som för nådestolen hängde,
Och tbet som heligast från helgedomen stängde,
Begynner npp ifrån at rämna midt i to,

Til vittnesbörd at han, som afled andanryrode
Thet lagsens täcke, som förhindrade ocb skymde
Tbe nådestrålar, som så allmänt lysa na.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free