- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
64

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han får hvad han begår och sparar ingen moda,

Af vördsam vänskaps plikt at vårda om then doda,

I hvilken änn som förr Gudomen bodde qvar.

Som Joseph var försedd med rent och kostbart linne
Til svepning, kom en ann, en anu af lika sinne,

Som Nicoderous het, och samma upsåt har.

Then hade tberemot fördt med sig hvad som nödigt
Til baUamerandet, köpt kryddor öfverflödigt,

Alt in til hundrad’ pund. The lägga handen vid,
The bädda sörjande, tilbörligt och med heder,

The utmarterade, liflösa lam faar neder,

Thet bäst the binna med, ty them var knapt om tid.

Når rummet, ther Guds lamb af ändlös kärlek drifven,
Forsonings offer var på korsset för oss blifven,

Var i en örte-gård en ny uthuggen graf
Uti ett hållebårg, midt i en gråstens klippa,

Som hörde Joseph til, tit intet lik fådt slippa,

Och såleds hvarken stank ell’ liklukt från sig gaf.

I tbetta hvilorum the Jesum nederladc,

Sen han forsoningen för oss fullbordat hade;

Liksom ban hvilade, tå skapelsen förbi,

Och som upståndelsen ther jämte bonom hviladt,

Så räds jag föga för hvad pilar döden filat
För grafven mindre änn, sen Jesus låg tberi.

The tvänne fromm^ männ, som varsamt alt beståldte,
Förr än the gå sin våg en sten för grafven våldte;
På thet han måtte få ther ligga qvar i ro.
Sannfärdigt tedde the sig öm- och kårlig-sindte,

God anstalt, omhug, flit, bekostnad feldtes inte;

Dock hade the tberhos en klen och kraftlos tro.

Hvad under, om the af naturen sväga qvinnor,

The hög8tbedröfvade vårs Herras älskarinnor,

I nägden tröstlös’ stå och göra sig forslag,

Then evigt varande med smörjelser förvara,

Så snart the fiugo tid; ty then them feltes bara
För then instundande alimänne bögtids-dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free