Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.
At seija, hvad din arm, din evig stora mackt,
Din vishet otan mått, din kiårlek ntan ånda,
Och evig varand’ gunst på mig har velat vånda,
Slikt har en dödlig monn ån aldrig knnnat sagt.
7. ’
Dock bör jag likvål ei förtiga detta alt;
Låt, evigt gode God, din visdoms anda vånda
Mitt blinda oförstånd, så lår det ske och hånda,
At jag utsprida kan ditt lof, som du befallt.
8.
Ty som jag af mig sielf slätt ingen ting formår,
Kan du dock genom mig fast stora ting utföra;
När som en himlakraft begynner hjertat röra,
Hvad eljest krafftlöst år en stor förmåga får.
9.
Tå lår jag, kraftigt styrckt, lofsionga dig, min Gad,
Och, af dig undervist, din Godoms macht kondgiora,
Til des do mig til pris mig åndtlig tit lår fora,
Dår de otvaldas roet formångs med engla-liod.
10.
Så gif, o högste God, at jag beständigt må
In til min sidsta stund mig bårotinnan öfva,
Och når do bioder mig i glådjen hos dig lefva,
En bättre klingand röst, en högre stamma nå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>