- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
76

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ha ns fader-hiärtelag är därför1 ei des minder,

Fast på vår vaodriogz väg oss mota tasend hinder,

Ty vägen np til God g5rs enkom oss bekant,

Af det ban tornefoll, besvärlig smal och brant.
Den har vår frälserman fat hårdt igenom tråka,

Hor* vil vi bioda til där ända fram at åka?

Hans helgon hvar och eo, hans vänner alla slätt,
Ha* ingendera än där sloppit fram så lätt.

Fast vore någon siäl af God så högt benådat,

At hon med Paolo in i tredie himlen skådat,

Så blir det doch där vid, ty Paolo sades där,
Hvad han för Cbristi skal at lida hade här.

För hvad skol må då vi oss vänta bättre lycka,

Och våra axlar tidt bårt ondan korset rycka.

Vi smickre med oss sielf, om vi oss giöre hopp
At otan plågor bli til sinne ell’ til kropp.

Vi må så gärna straxt in onder kårset boga,

Ty ingen bär så tongt, som deo sig låter troga.

Vi må så gärna God et villigt offer få,

Af det, som ingaledz ondvikas kan ändå.

En förbild bär otaf vårt kåpparblad oss gifver
I henne, som så friskt med kårset opåt klifver,

Det himmels nåde-sken, hon åfvan effter ser,

Giör at hon tåligt bär och onder bördan ler.

A t hon föraktar alt, hvad världen ger och äger,

Den ey en böna vårdt i hennes sinne väger.

Och at bon står tilredz, at villigt taga mot
Alt hennes hat och spe, förbittring, trog och bot.
Men det är ingen sak, som står i vår förmåga,

Och af natoren lär vi aldrig där til dåga.

Ach nei! Vårt yra kiött vet helt en annan lag,
Än tåla kors och nöd, och det med välbehag.
Ach hora nödigt vil vårt biärta där til iaka,

At vi, hvad världzlig är, och sielfve oss försaka,

I det oss lyster mäst ha evigt återhåld.

Och tvinga köttet ned, bort onder andans våld,
At fägoa oss, så tidt vi til vårt goda rykte
Förklenas, och som mäst i stofftet varda trykte,

At se oss alt för et i armod nöd och tvång
Och intet önska det förbättra någon gång.

At hålla det för nåd ocb för en lycka skatta,

När soot ocb siokdom tidt vår osla kropp afmatta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free