Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver
den härliga och dråpeliga seger,
hans kongl. mayst konung Carl den XII
erhållit emot Czaren af Moskov ved Narva den 20 Novemb. 1700.
i,, sinne giör ibland mig hågat ocb benägen
A t dristigt gå til vägs och leta ut den vägen,
Den sällan någon gick, den illa banat är,
Ocb ofta längre fram än min förmågo bär.
Fornufftet råder mig om bjeltar tiga stilla,
Men i mit tycke står mit upsåt ey så illa.
När vid en sådan frögd, som allas biärtan ror,
Jag ei förtiga vil, hvad ingen tiga bör.
Et fält dår Mars omkring i fullao ifver rasar,
At blodet strömmar bort ell* lefvrat står i klasar,
Der gny af vapenbrak, där dån af kulor börs,
Ocb ända med en hast på många tusen görs.
Besynnerlig en arm, den midt i sådan fara
Et ävigt minne vil förvärfva ell’ försvara,
En biälte, uti alt med forna biältar skyld,
Som med beröm ocb skräck tilskifftes verlden fylt.
Det blir för alla dem, som egna kraffter känna,
Det drygsta ämne för den aldravigsta pänna,
Ocb verlden råkar knapt i många hundra år
Et bufvud, som sig likt med framgång understår.
Så grant jag detta ser, så litet iag det gillar,
Min åtrå växer til, min bäpenbet sig stillar,
Den tvikan iag förnam var mot förmodan kort,
Ocb flydde rätt så snart som Ryssens härar bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
