Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Til
herr doctor Johan von Horn,
da han af trycket lat utgå sin S vänska Jordegnmma
anno 1697.
.Har är en bok för ebr, I, svenska mödrar, bit!
Den på ebrt modersmåhi ebr kan til pricka låra,
Har’ en sig skicka bör i nie månars tid,
När bon sig känner på en kiärlig tyngsel bära,
Och hur’ hon lyckligt sen må Gvas ap le-bit,
Så rätt som gi or ligt är, i rättan tid betala.
Bort bädan rena mör! I åren än för smala.
Och desse bladen stå ebr ei at låsa frit;
Ebr, svänner, äfven väl förbiades denna läxa,
Det går allenast an dem, som i randan växa.
Har den väl orätt dömt, som fordom desse tre.
I fabran lika bölt, i lika ordning stålte:
En siö-man, den i storm sig vil åt bafvet ge;
Än den i våndan står med fostret onder bälte,
Ocb en den sig i falt til drabning färdig giör,
Där döden en gång ei, men tösen resor mötes;
Hur nödigt är det då, at barn-sängs hustru skötes,
För utan det at de, som fromma cbristna bör,
Sig i den högstes skydd i all sin tid befalla,
Meu då för all ting mäst hans bistånds macbt påkalla.
Ty fast all mensklig konst ebr hielp och bistånd svor;
Doch står det alt hos Gad, han måste våndan lisa.
Naturen öpnar ei den minsta perlemor,
När svarta tordöns-skyr en omild himmel visa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
