- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
213

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Behåller boo ändå sitt sed i ga maner,

A t ingen, ho den är, med npblåst åtbyrd möta,

£11’ medelst kort besked för bofvud någon stöta.

Fast hofvet är en ort der alt masquerat går,

Där under sken af dygd en bop med lyten döljes,

Där afvund-siukan nätt med smickran öfverhöljes,

Där redligheten plumpt och fromhet flepot står,

Där onder låntan hamn personer ses agera,

Där vil hon aldrahälst, för den hon är, passera;

Det våller äfven ock at konungens gemåhl,

Så innerligt behag til hennes väsend fattat,

Sig sielfvan väl betient, och henne"värdig skattat,

A t niuta större nåd, än mången afvug tåhl.

Si no behöfver du ei, hvem jag menar, gissa;

Ty fröken Duben kan, hvad jag dig sagt, förvissa.

De trumpensinte sielf, som altid knota på,

Hor sparsamt dygdens barn med lyckans tilhiep främjas,
See bär, at välgång lätt med väl förhållan sämjas,

När de på säker grund sig stödia bägge två,

Hvar himmel och natur sin förmån ymnogt dela,

Bör ingen öfvervigt på lyckans vägnar fela.

Min fröken, kunde jag, som jag bar hågen til,

Ehrt värdige beröm åt efter-verlden lämna
Och edert ädla namn så fördelachtigt nämna,

Som ehr förskyllan och min sång-gudinna vil,

Det vore vist et värck, som allmänt bifall rönte,

Och mästerionan än med tack i grafven lönte.

Men hand och stämma fins til sådan sång .för svag,
Ty vil jag heller på en nyåbrs-öuskan tänckia,

Och honom be, som rår oändligt mehra skänckia,

Än någon önska kan, han ville dag från dag,

Och åbr från åhr ehrt lif til iånga tider spara.

Och denne önskan bör enhälligt allas vara;

På det at en så ren en ädel-artad siäl,

Som stichtar mycket godt och ingen söker svärta,

Den för sin trohet skull, som för sitt öma hierta
Står både hos sin Gud och öfverheten väl,

Ett redskap, ut-vald til nt lätta mångens börda,

Man än i många åbr tilbörligt finge vörda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free