- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
348

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Der dygden i sig sielf, ehvad de eliest glamma.

Na som för tusen år alt lika år den samma,

Hon gränsar lika när til alla folck ocb lan,

Och vistas än så snart hos qvinnan som hos mao.
Fast desse senre sig ock sina skiäl til styreka,

På en mer stadig kropp och stora lemmar yrka,

Hvar deras dygd, som säjs, en större fördel tar,
Men vis, at hon sit rum i stora läggar har.

Ney, ney, jag vet at hon så nedrigt aldrig gäster,

Jag vet det är vår siäl, der bon sit säte fäster;

Är den af värre stoff, af sämre kön ell’ kraff|,
£11* stöpt i annan form, se då först ger jag tapt.
Hvad skillnat annars fins, är föga angelägen;

De sida kiortlar stå oss ingaledz i vägen,

At icke vi så lät och lika långt ändå,

I alla dygder fram som våra mannfolck gå,
Hvarpå man hundra tals exempel kunde finna,

Men sanningen skal sielf på våra vägnar vinna;

Hon står oss redigt bi, hvad giörs oss fiere prof,
Exempel ell’ bevis mot hvem det är bebof.

Lell håller hon för godt, som det och intet skadar,
Hon sielf har mig befalt, at jag med några radar
Må visa hvad beröm fru Ribbing varit värd;
Hvars största förmån stått i dygder utan flärd.

Den förmån börden gier, der lyckan gunstigt våller,

At i et rike man dem bland de främste håller,

Som visa, at från far til farfars farfars far,

Så råd, som ridders-män hos drottar varit bar;

Så intet förnämt hus ell’ slächte låt skal finnas,

Der de ev skyllskap ha ell’ blodzförvanter minnas,

Som lämnat här och där, de käonemärcken qvar,
Dels af en Gudlig nijt, dels landet til försvar.

Den förmån kunde först fru Ribbing sig af gläda,

Och deraf väcktes hon i deras fiät at träda;

Hon kände alt för et den drifft uti sit blod,

Soro trachtar efter dygd ocb hatar öfvermod.

Deo tid är läng9t förbi, då man dem belig nämde,
Som egit kött och blod och sielfve Satan skrämde,
Med det de natt och dag i vakan, bön och bot
Beväpnat på sin vacht i full beredskap stod.

Ju mera när vår tid mot verldsens afton lider,

Ju mer vår andacbt til kallsinnighet tig vrider,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free