- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
374

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Man vågar lif och blod, man utstår frost och betta,

Man gör på arm och ben sig foga någon stat,

Man dånar bort af vårk, men utan til at quetta,

Så framt det beta skal, det är en käck soldat.

Så bar det redan gåt i hela tio åren,

Vår bästa adel år på sådant sått sin kos,

Vi kånna alla slatt en del af desse såren,

De svida falT en tid ocb längre än det tros.

Men ingen räds för det, hår fins en daglig flera,

Som årna sammaledz at skaffa sig beröm.

Ty när en konung sielf sit lif syns slätt värdera,

Hvad undersåte vill då synas vara öm?

För et odödligt namn kan ingen mera våga,

Än som bans mayestet bar vågat tusen-falt,

Hvad nuder, om hvar svensk, om både hög ocb låga
Af hans exempel lärt at jämväl våga alt.

Hur’ mången går i fält, den aldrig i sit sinne

På andra fält-tåg tänkt ell’ andra krigs-roaner,

Än deras, som haft Rom och Grekland fordom inne,
Om dem han funnit har bland skriffter ocb papper?
Fast lärdom aldrig står en riddersman i vägen,

Fast boken mången lärt at föra värjan väl,

Dock en som mästedels vid boken sutit trägen
Den byter sällan om förutan stora skiäl.

Den förmån har han lell’, at när så många hundra,

Soro mindre lärt än han, förvågit rusa til,

I afsikt, at de må föröda, dräpa, plundra,

Så fäktar han, som den der heder vinna vil,

Han känner alla slätt de forna hiältar dyra,

Vet namn ocb värde på livar dråplig general,

Men om ens biälte-mod en blandning haft af yra,

Den räknar näplig han för godt original.

När blodet i bans kropp af bärnd ocb hetta siuder,

Ocb när han har förståt hvad vreden håller gilt,
Då spor ban sederroer, hvad billigheten binder,

På det ei i en hast det bästa ros blir spilt,

Då kommer väl til pass hvad han ur lärde skrifter
Har samlat fordom dags, och det besynnerlig
At bland de många slags Heroiske bedrifter,

Den största vinning är at öfver-vinna sig.

Af desse bussar bli de hofvidz-männer käcka,

Som verkligt bärga in odödlighetens frö,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free