- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
381

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det ar och ban, som sidat ska) göra uppenbar,

Ho trifven eller trög ell’ trogen varit har.

Här dommer man för frit om dem och deras göra,

Sa at det mangen gång förargligt är at höra.

Man vil en andlig man skal vara med gevalt
En anda otan kropp och ängla-ren i alt.

Men vore någon til, aom sådant låford vunne,

At folket ingen ting hos honom tadla kunne,

Mån tro han slupe då ocb blefve obeskylt,

At icke skrymteri altsammans ofver-gylt?

Dock därutinnan ha’ de enahanda lycka,

Med honom, som dem säudt, det må de ey för tycka,

Hur vil en syndig man för brister kalias fri,

Når Christus icke sietf fei-k o-belugen bli.

Han ska! i sinom tid ock deras trohet löna,

Han skal med evig nåd de siäle-herdar kröna,

Som ingen annan pris ell’ annan fordel sökt,

Ån at Gudz rike rikt med sialar blefve ökt.

I som med andacht hört, men aldrig hört ebr mätta
Upå de Gudoms-ord, som denne man för detta

Til edra sialar talt, den man, som på sin bår
Nu mål-los, stel och styf, för edra ögon står.

I veten aldrabäst bur ban sig låtit vårda
Om edert siäle-gagn, hur offta han de hårda

Til bot och bättring vakt med lagens tordons-liud
Ocb mången synda-träl fört lefvandes til Gud.

I veten hur hans munn med tröste-strömmar flutit,

Hans alfvar-fulla bön sig genom skyna brutit,

Hur mångens sam vet ban från synda-bördor lost,
Och Satan från sit rof med skam tilbaka föst.

Och däruti består en prästmans rätta värde,

Ei at han öfver alt båls höglärd bland de lärde,

Ei at ban är i rop, at han orerar väl,

Ocb genom mycken konst blomerar sina skiäl.

Men at han hiertat tidt på synda-skalken rörer,

Ocb, när det görs behof, i afgrundz putten förer,

På det han, full af frögd, i det Jerusalem,

Som himmelskt är ocb nytt må komma fram med dem.
Et pomerantz trä kan en prästmans afbild vara,

Et trå belt angenämt til blad ocb blomster bara,

Som pryder med sit löf och styreker med sin luckt,
Men nyttan, den består uti den sköna fruckt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free