- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
385

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När soro et artigt bi på någon fager äng
Den fina blomster-safft är kommen til at suga,

Den gröfre matar sen en spinnel eller fiuga;

Af sådan spinnel-art ha’ många fått en slang.

Hvad pris, hvad ynnest värdt, naturens fordels*lott
På visdom, fagert mod, på gåfvor ogemena,

Det kan en ringa ting, et lite fel förklena,

När ovett utslag ger en ellan ondt ocb godt.

Och afvund hielper til. Hrad utväg, när de båda
Ha’ vunnit, bvad de sökt, och om vårt rychte råda?

Det måste vi likväl bekänna vara sant,

At våra dygder ei emot de gamlas svara,

Ty de, som gagna måst, ile äre ganska rara
Ocb föga mer än af historien bekant.

Hvad högtid giordes ei uti den forna tid
Af beder ocb beröm? Det var det enda värde,
Soro någor för sin tienst, ja för sit lifv begärde,
Ehvad det galt upå i örlig eller frid,

Den hölt man ei för stor, soro bade nog til bästa.
Men bo til landets gagn elf heder halp det mästa«

Så ärefiken såg man verlden vara då;
Fördenskull menar man, at bon ännu var yngre
Och hade lust til ros, nu, sen hon biifvet tyngre
Och gammal, vil bon sig på ägodelar slå.

En hielte var tilfredz med tvenne q vistar löfv,
Sen’ ban sit fosterland förökt på folck ocb länder,
Ocb när ban allmänt för en sådan man blit känder,
Så var ban nästan til all annan fördel döfv,
Förnögder i sig sielf; vi arom gröfre-sinte,

Ty såleds bli belönt, det båls så godt som inte.

Och fast vi än til dags berömde herrar ha’,

Som hålla dygden kiär ocb styrka til det goda,

Men om vi oss af dem en myckenhet förmoda,

Så vet jag vist, at vi oss smickre ocb bedra.

De minskas, en af dem har nylig sagt god natt,
En man, som all sin tid bar bållit rätta vägen,

XVII: 25.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/17/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free