- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
408

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fast han ei fostrat vardt med lårdoms nectar-saft,
Och icke råknas kan bland dem, som kallas lärde,

Doch at han sådant folck har hållit högt i värde,

Syns af den nit, som han om deras tilvåxt haft.

Vil någon ha bevis? Här är ett testament,

Ett härligt testament, med runda bänder stichtat,

For hvilket honom blir mång arm student förplichtat
Som elljest hugen platt från boken hade vandt.

For detta har han sörgt, exempel mer än rart,

At en, soro kiöpmans Mikt sitt goda lärdt formera,
Betänker dem, som ei ha medel at studera,

Och til den ända bar en sådan summa spart,

En summa, dalertals på svänska räknat ut,

Som hundra tusend giör, och står för dem på ränta,

Som lust til lärdom fått; men icke kunnat vänta

För brist och trångsmåls skuld at nå sin önskans slut.

Så hindras mången pilt, som hug och hufvod har
Och håller visdom kiär; nu lyckas det för otta
Vid Svea Helicon och kommer vist til måtta,

Så frarnt hos oss ska bli en gnista lärdom qvar.

Hvad under är det då, om vära musers chor
Sig sielfmant biuder til dens minne at försvara,

Som evigt bör bekant för sådan mildhet vara,

Den de förgäfves vänt’ hos båd’ lärd och stor.

Doch, som hans åtrå sig til något högre sträckt
Än blott ett ståtligt namn hos verlden at förtiena,

Så bar han af den del, Gud honom täkts förläna,

Sin runda hand ännu til fleras nödtorft räckt,

Til Guds- och fattighus och elljest i gemen
Til dem, som lida nöd och underhåld behöfva;

Alt sådant ei på skryt, men kiärlek til at öfva.

Ach, slike christne fins bland tusend icke en!

Moun sådan handelsman sig visligt föresedt,

Ocb redligt förestått sitt anförtrodda goda?

Jag kan ei annat se ocb annat ei förmoda:

Gud fick måst sielf igen det, som han honom giedt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:35:05 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svsf/17/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free