- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 19. Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman /
32

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hao kongens biktfar ar, tro at han ej behagar r
Om något sker mot Gud ocb emot våra lagar.

Båd* ban ocb kung ocb bof ej lider den personr
Som vågar spela gäck med Gud ocb religion.

Et skadligt sällskap plär sig fram i bofven tränga,

Och all lycksalighet från kung ocb rike stånga.
Smekungar beta de i lismeri och smek,

De sanning, dygd och tro plä bålla blott for lek.

For egen vinnings skoll de kungars ynnest söka,

Som ormar listigt sig i sina gömslor kröka,

Ocb alla likna de b varannan i en del,

De skrymta allihop med öfverhetens fel.

De flåsa med sitt tal om alt för skadlig anda,

Med socker sitt förgift de ganska listigt blanda.

Dess egna ande pryds med aldrabästa färg,

När andras minsta fel bli aldrastörsta berg.

Så snart en sådan jag i hofvet varse blifver,

Jag faran straxt min kung vid banden ömsint gifver,

Ocb vänder ej igen förr’n jag fått sådant slut,

At smekungen ska straxt från bofvet drifvas ut.

At kungar mänskjor ä*, bo kan väl annat säga,

De ock naturlig drit till mensklig vänskap äga
At vänner neka dem få ha, såväl som vi,

Det är på konungar at öfva tyranni,

Men vänner ntaf vett, i stelnad ålder mogne,

Tillika på en gång mot kung ocb rike trogne,
Bepröfvade i dygd, försökte uti tro
Ocb ärbart lefnadssätt — med dem bör kungar bo.

Om jag en sådan ser min konung komma nära,

Befordra bonom mer, jag håller för en ära.

Skull’ han af kuoglig nåd få större del än jag,

An mer det fägnar mig, ty jag är ej så svag,

At jag hvad eget är för rikets välgång sätter,

Jag lemnar gerna rum åt den, som gör det bätter.

Min riddare, om jag at säga er får lof,

Jag ledsnat länge sen vid detta dryga bof.

Ni vet, oenighet et rike snart föröder,

Ni vet b vad split sig trängt till kongep och hans bröder,
Nu såg man huru de, igenom andras svek,

Vor’ komne med bvaran i gräslig bardalek.

Nu såg man kungen dem nog stränga domar gifva,

Nu såg man kungen sjelf dess broders fånge blifva,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/19/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free